En genomgång av arvsrätt i Sverige med fokus på laglott, testamente, arvskifte och sambors ställning enligt lag klargör vanliga missförstånd och ger goda råd.
När ett dödsfall inträffar hamnar anhöriga ofta mitt i starka känslor och komplicerade beslut kring arvsrätt. Arv fördelas inte fritt efter önskemål utan styrs främst av lag, där släktskap, laglott och testamente samspelar. Många blir överraskade av hur starkt bröstarvingars skydd är, liksom av att make respektive maka ärver före gemensamma barn medan sambor saknar motsvarande automatiskt skydd.
I svensk arvsrätt finns arvsordning i tre arvsklasser. Barn och barnbarn går först, därefter föräldrar och syskon, sedan mor- och farföräldrar samt deras barn. Finns efterlevande make sker först bodelning innan kvarlåtenskapen fördelas. Testamente kan styra mycket men aldrig ta ifrån bröstarvingar deras laglott, som motsvarar hälften av den arvslott de skulle haft utan testamente.
Arvsrätt i praktiken gäller testamente, arvskifte och laglott
När svensk arvsrätt omsätts i praktiken blir formalia avgörande. Ett testamente behöver vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen som förstår handlingens innebörd. Saknas giltigt testamente träder arvsordningen in fullt ut. Sambor utan gemensamma barn blir då särskilt utsatta, eftersom sambor inte ärver varandra enligt lag och den efterlevande kan bli tvungen att lösa ut den avlidnes arvingar eller flytta.
Efter bouppteckningen sker arvskifte där dödsboets tillgångar delas. Arvskifteshandling behöver upprättas skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Anser någon bröstarvinge att laglotten kränkts måste jämkning av testamentet påkallas inom sex månader från delgivningen. Tvister om arv, till exempel om tolkning av testamente eller ogiltighet på grund av påverkan, hamnar ofta i domstol där arvsrätt prövas mot bevisning och tidigare rättsfall.